min höftledsoperation

Min höftledsoperation – 19 veckors dagbok

Välkommen till DEL 3 i min miniserie om artros och min höftledsoperation. Här beskriver jag tiden efter operation vecka för vecka i 19 veckor, alltså nästan 5 månader. Jag delar med mig av min berättelse eftersom jag själv hade väldigt många frågor och funderingar inför min höftledsoperation. Hur skulle det bli… skulle jag verkligen operera mig.. vad kunde jag vänta mig för resultat osv. Hur själva operationen gick till läser du om i DEL 2 och vill du veta mer om vad artros är, och hur du vet när det är dags att operera dig läser du mer om det i DEL 1. Här kommer min story.

höftledsoperation

Vecka 1 – sover och äter

Jag opereras på måndagen den 4 juni 2018 på Lindesbergs lasarett. Jag är kvar på sjukhuset i två nätter och åker hem på onsdag em. Min man kommer och hämtar mig och jag går genom sjukhuset och till bilen med min rollator. Restriktionerna är att inte böja mer än 90 grader i höften. Lite krångligt att ta sig i och ur bilen som är ganska låg men det går jättebra, jag sitter på den högsta kildynan. Skönt att komma hem! Vi har en superskön Carpe diem säng som är väldigt hög så inga problem med att ta sig i och ur den. Duschar och det funkar utan problem. Operationssåret har ett förband som är vattentätt, så det är bara att duscha som vanligt. Jag är jättetrött och sover mest hela första veckan. Och äter. Har väldigt bra aptit.

Det är särskilt bra att få i sig mycket protein – behövs för benläkningen, det går nämligen åt mer protein för att t.ex. läka ett benbrott. Så ett tips är att öka på lite extra med t.ex. proteindryck.

Kim Kardashian rumpa….

Jag har inte så ont som jag trodde att jag skulle ha men går ju på morfin och alvedon iofs. Det som känns mest de första dagarna är ett knytnävsstort område i skinkan på den opererade sidan. Vid operation delar man rumpmuskeln och vidgar den rejält för att komma åt. Jag antar att det är det som känns. Det är svårt att sitta eftersom det gör ont och den vänstra skinkan är väldigt svullen. Kim Kardashian rumpa fast bara på ena sidan ha ha.

Sjukgymnastik och morfin

Gör mitt sjukgymnastik program liggande och försöker trampa med fötterna så ofta jag kan. Äter blodförtunnande, alvedon och långtidsverkande morfin. Jag har fått korttidsverkande morfin utskrivet men det använde jag aldrig, varken på sjukhuset eller hemma. Sover på rygg. Älsklingen kommer hem med lunchlådor och så äter vi tillsammans, skönt och bra att slippa fixa och tänka på mat. Har du ingen som kommer med matlådor så är tipset att handla och förbereda mat innan din operation.

min höftledsoperation

Vecka 2 – promenerar

Påminner mycket om vecka 1 dvs mycket sömn och mat. Men jag börjar redan bli lite rörligare och i slutet av veckan är jag ute och går flera kortare promenader med min rollator. Jag går med den eftersom det känns stadigare och jag kan ”gå på” lite mer. Jag använde bara rollatorn de första 2 veckorna, den är absolut inget måste. Sover på dagen en stund varje dag. Lite svårt med nattsömnen eftersom jag är rädd att vända mig så höften hamnar över 90 grader. Har en kudde mellan benen. Sover på rygg och på icke opererade sidan.

Ett tips till kryckorna är att linda dem med typ diskställsunderlägg och tennistejp. På sjukhuset finns fyrkantiga tvättlappar, ”låna” ett par sådana, de är perfekta. Det blir mycket skönare att hålla i kryckorna och du slipper valkar i händerna. (På bilden nedan är lindningen ganska sliten och har glidit iväg lite…jag har använt kryckorna mycket)

höftoperation

Vecka 3 – borttagning av stygn, sjukgymnastik och midsommar

Tar bort stygnen på vårdcentralen (görs efter 14 dgr) Jag är sydd och har inte agraffer eftersom jag har nickel (och någon mer) allergi. Det är tydligen lite svårt att få bort stygnen eftersom det är så hårt sytt. Får ett nytt liknande bandage som man kan duscha med.

Går med kryckorna. Använder dem mest för balans och för att inte felbelasta eller halta. Är noga med att inte hänga på dem. Alltså – det här med att jag kan räta upp mig igen!!! Yippie..Nu börjar jag känna mig som mig igen. En hel del av ens person sitter i hållningen och jag har inte känt igen mig själv i den ankställning jag haft de senaste åren pga att jag inte kunnat räta ut höften helt. Gör sjukgymnastiken stående. Träffar en sjukgymnast på VC som kollar att allt funkar enligt plan och det gör det. Hon kollar att jag kan böja benet i 90 grader. Trappar ner på alvedonet till 3 tabletter/dag. Slutar med morfinet. Trappar först ner till en tablett/dag i 2 dagar. Sover och vilar fortfarande ganska mycket.

Midsommarafton

Midsommarafton, vi är bortbjudna men jag känner att jag inte riktigt orkar. Ett helt kompisgäng kommer istället förbi oss på en drink, jag gör 2 liter frozen strawberry daiquiri. Jättekul! Men efter att ha minglat någon timme eller så är mitt ben ganska svullet och det blir högläge ett tag. min höftledsoperation

Vecka 4 – tränar med gummiband och hantlar & dricker vin

Jag går med 1 krycka inne. Går ca 2-3 km ute varje dag 1-2 ggr om dagen med båda kryckorna och tänker på att gå mer aktivt och skjuta ifrån med vänster fot och ta ut stegen, och inte halta. De här kildynorna är förresten stenhårda! Och inte sköna att sitta på. Börjar träna armar och core med gummiband och hantlar och TRX band. Även om du inte kan träna ben och rumpa så går det bra att träna framförallt armar och axlar, och core så gott det går. Tar bort bandaget på såret, det ser bra ut men en liten bit är öppet jag tvättar med klorhexedin och tejpar över den biten. Slutar med Alvedon.

Dricker ett glas vin efter att ha kollat om det är OK med blodförtunnande. Så länge jag inte blir full och ramlar omkull och slår mig blodig så är det ingen fara tydligen, ha ha. Det var inte min plan… Läs mer här  https://www.blodproppsskolan.se/blodfortunnande-mediciner/vardagstips

min höftledsoperation

Lagom är bäst

Som alltid gäller att lagom är en bra riktlinje. Första utflykten. Mannen och jag åker till ett köpcenter och shoppar lite. Jag går med rollatorn, mest för att få med mig telefon, plånbok, shoppingkassar mm. Och för att kunna sätta mig på den om jag behöver. Vi är där i kanske 2 timmar, funkar jättebra. Sover nu även lite på opade sidan. Har testat att ligga på mage, inga problem. Har vid ett par tillfällen böjt över de 90 graderna, men tror det är OK så länge det är raka böjningar eller utåt. Att korsa och böja (inåt) över 90 är inget jag vill testa än. Protesen behöver läka fast ordentligt och jag behöver stärka muskler, senor och ligament – så allt hålls på plats. De var ju inte särskilt starka redan innan op.

Det gäller att hitta rätt nivå på träningen för just dig. Gör du för mycket får du ont och läkningen tar längre tid. Gör du för lite blir du stel och det tar längre tid att komma tillbaka.

Håriga ben…

”Tvingar” min man att hjälpa mig med epilering av mitt vänstra ben. Lite läskigt… Man får inte raka sig en vecka före op pga risken för skärsår, så jag är ganska luden… Jag torrborstar också mina ben som ser väldigt trista ut, använder en borste med långt skaft.  Får hjälp att smörja in underbenen sen…

torrborstning

Vecka 5 – tjejträff

I början av veckan kommer ett gäng med bästa tjejkompisarna och hälsar på med tapas och bubbel. Så kul! Och nu är jag tillräckligt ”med i matchen” för att orka umgås med dem en hel eftermiddag och kväll också. Jag kan gå utan kryckor. Gör sjukgymnastiken nästan utan att hålla i mig och tar i lite mer i övningarna. Slutar äta blodförtunnande tabletter. Promenerar som i vecka 4 ca 2-3 km 1-2 ggr/dag. Försöker gå mer och mer aktivt och är noga med att foten pekar rakt fram och att jag sträcker på mig och inte haltar.

Jag är så nöjd med att jag gjort den här operationen och jag går redan bättre än vad jag gjorde före min höftledsoperation. Nu börjar jag längta efter att cykla mm. Vill träna magen liggande men golvet kommer jag inte ner till så jag kör lite ”död insekt” (magövning) på köksbordet. (se nedan, obs gammal bild) Lite svårt att hålla upp vänster ben, så jag tar det lite lugnt. Här kan du se övningen. Kan också konstatera att jag gått upp i vikt ca 3 kg mot min normalvikt. Undrar hur tung protesen är… ha ha. Om jag kan skylla på den.

hemmaträning

Vecka 6 – åker till gymet

Ibland glömmer jag kryckan när jag går iväg, tar det som ett tecken på att jag rehabat bra…. Åker till gymmet för första gången. Kör de övningar jag brukar göra hemma men testar även lite maskiner mm. Det mesta funkar inte riktigt än. Men statisk ryggträning på lutande bänk (utan vikt men med armarna rakt fram) går bra och är bra träning för nedre delen av ryggen och lite rumpa. Testar stående latsdrag men det funkar inget vidare för mig. Kör lite TRX band och fria vikter istället.

Skulle vilja ligga ner och sola men fattar inte hur jag ska komma ner och upp på solsängen utan att ”förböja” mig. Är ganska pigg men fortfarande inte riktigt som vanligt tycker jag.

Vecka 7 – besök hos sjukgymnast

Besök hos Peter, min sjukgymnast. Hoppas på att få börja med cykling och fler coreövningar. Men tyvärr är det cykling ute först ca vecka 12 eller så, och träningscykel vecka 8 -10 som gäller. De coreövningar med hantlar som jag gör på eget initiativ är jättebra. Jag får kompletterande övningar för lår och rumpa på vänster sida. Ska ligga på rygg och göra höftlyft med en boll mellan knäna som jag trycker knäna mot, sen lyfta vänster ben = lårmuskel, och höger ben = rumpa. Jag har typ ingen kontakt med mina rumpmuskler på vänster sida och får då hjälpa till genom att hålla upp mig själv med händerna.

Peter kollar också på såret som ser bra ut. Det är extra viktigt att vara försiktig nu när det är sommar och varmt, infektion vill jag inte ha.

Jag får ett litet bakslag med stelhet och ont på utsida lår. Jag tror att det beror på att jag i söndags gick lite fortare och längre än jag brukar. Hemläxan blir att gå lagom långt, och lagom fort med lagom stora steg. Koncentrera mig mer på kvalitet helt enkelt. Läkningen går inte snabbare för att man försöker forcera den…

Jag går med en krycka eller ingen krycka hemma. Men jag linkar/haltar fortfarande. Och extra mycket om jag inte är fokuserad på att gå normalt.

Vecka 8 – vi åker till Gotland

Resten av familjen har semester och jag, min man, yngsta dotter med pojkvän åker till Gotland i slutet av veckan. Ca 3 timmars bilresa och färjan från Nynäshamn tar väl 4,5 timmar. Det går bra i alla fall, jag kan sitta med benet upp mot en pelare på båten. Går på toa utan förhöjning för första gången tror jag… inga problem. Gillar du Gotland  läs mer här.

Vi bor hos min mamma och hennes sambo som har en stuga på Gotland, inga problem alls med varken trappor, säng, toa, dusch eller så… Vi åker och badar i Katthammarsvik på lördagen, jag sitter i en brassestol, det funkar utmärkt med lite lätt assistans för att komma i och ur den. Helt ner på marken har jag inte tagit mig än.

Vecka 9 – går utan kryckor hela tiden

Såret är helt läkt och jag badar i pool och i havet. Bor på hotell och går runt i Visby. Slarvar lite med rehabövningarna… Nu går jag helt utan kryckor hela tiden.

Sista dagen på Gotland åker vi till Sudersand på Fårö, nu badar jag i havet SÅ skönt – Det är 26 grader i vattnet!! Det blåser ganska friskt så jag vågar inte gå för långt ut, doppar mig utan att göra några simförsök. Det får vänta lite till. Sitter på min handduk i sanden i en sluttning, det går jättebra bara jag får lite hjälp att komma upp och ner.

Återbesök hos min sjukgymnast: yippie äntligen får jag cykla! Men med hög sadel och högt styre och nästan inget motstånd. Det känns lite i ljumsken när jag testar och jag får koncentrera mig på att hålla benet rakt, det känns lite ostabilt. Så trodde jag inte att det skulle vara, jag som cyklat så mycket, och ledde ett tufft spinningpass bara en vecka innan operation. Jag får också gå på gåband och köra crosstrainer. Sen får jag en del stående övningar för core, balans och styrka runt höften. Ryggträningen på brädan är ok och stakmaskinen kan jag köra. Jag provar också maskinen där man sitter ned och pressar benen utåt, styrka insida lår. Men den funkar inte alls för mig, det gör ont i hela höftpartiet med detsamma, så den hoppar jag över.

Vecka 10 – cyklar ute, förlängd sjukskrivning

Går en promenad varje dag på ca 3-4 km, alltså lite längre än tidigare men framförallt med något större steg. Upptäcker att jag får träningsvärk i höger skinka, det är ju vänster som är opererad och ska jobba… Nu får jag fokusera på att driva och belasta vänster ben ordentligt när jag går och inte bar ”peta” med det.

Cyklar ute för första gången, yippee! Jag har inte en traditionell damcykel utan en citybike som vi sätter upp styret så högt det går på. Jag lägger också på aningen mer belastning på spinningcykeln men det straffade sig efteråt med stelhet och ont i benet, trots att jag bara körde ca 15 min. Skynda långsamt var det ja…

Får på mig strumporna själv för det mesta. När det gäller rörligheten så har jag varken utmanat eller tränat den utan försiktigt försökt göra saker ”som vanligt”.

Jag är stel och har ont i knät på samma sida som det opererade benet. Pratar med min granne som gjort samma operation någon månad före mig och hon upplever samma sak. Beror väl på att man inte böjer knät naturligt just nu, och att det finns en del vatten kvar i benet fortfarande.

Min sjukskriven förlängs med en månad efter att jag bett om det. Det var inga problem, jag tog kontakt via mina vårdkontakter och min läkare förlängde sjukskrivningen. Försäkringskassan ringer upp och kollar läget, jag laddar för ”försvar” men det behövs inte. De vill bara veta hur planen ser ut efter förlängningen. Planen är att ta 1 veckas semester och räknar sen med att återgå på 100%.

hemfjärden runt

Vecka 11 – Kör bil och går i högklackat

Testar att köra bil och det går jättebra. Jag hade säkert kunna köra tidigare men har inte haft någon större anledning att testa förrän nu. Vi har en ganska låg bil (Audi) med manuell växellåda. Innan operationen fick jag hjälpa till och lyfta benet ibland när jag körde, och jag fick ofta koppla ur helt vid rödljusen, eftersom jag inte orkade hålla kopplingen nere någon längre tid.

Besök hos sjukgymnasten igen. Han tycker att rehaben går superbra (och jag med såklart) Jag får nya och lite tuffare övningar. Övningar som många får mycket senare i rehaben men det funkar bra för mig, har ju hållit igång med övningar för överkropp och core hela tiden. Nu blir det benpress (i maskin), marklyft eller kronlyft kallas det när man lyfter från lägsta hållaren på ställningen. Utfallssteg med skivstång (10 kg) – den är tuff.. och bålrotation och ”hands up” med viktplatta (10 kg). Känns bra..

Vi åker till Stockholm fre-sön och jag har högklackat för första gången! Eller kilklack rättare sagt. Ca 8 cm höga. Går utmärkt att gå med men jag har med mig mina platta sandaler i handväskan OM jag skulle bli för trött. Lyckas trampa snett med höger foten och vinglar till (Opererat vänster höft) blir lite rädd och funderar på hur det hade gått om det varit vänster fot. Struntar i kudden mellan knäna som jag sovit med. Inga problem, hade säkert kunnat ta bort den tidigare men det har inte känts särskilt nödvändigt.

Vecka 12 – ryggskott!

måndag morgon och besök hos sjukgymnasten på Lindesbergs lasarett där jag opererade mig. Nu kommer första riktiga bakslaget. Jag kliver ur sängen, hostar lite, och sträcker mig i ryggen. Alltså ingen särskilt dramatisk händelse men nu har jag jätteont i ryggen är stel och rör mig som en 90-åring. En olycka kommer som bekant sällan ensam. I helgen fick jag ont i halsen och feber. I fredags när jag rehabtränade blev jag tvungen att lyfta ner en 20 kgs stång från en vertikal upphängning, det var jobbigare än jag trodde och min småtrasiga vänstra axel har inte varit glad sedan dess. Lite synd om mig just nu alltså. Hoppas ryggvärken går över snabbt så jag kan röra mig igen! Vill promenera och styrketräna… Tur att jag är förlängt sjukskriven iaf.

Lika långa ben…

Sjukgymnasten tycker iaf allt ser bra ut och kollar att mina ben är lika långa vilka de verkar vara och att jag har ett OK rörelseomfång. Jag frågar mycket om luxering, vill ju veta hur stor risken är för att höften kan hoppa ur led och vilka rörelser jag ska undvika. Men förstår snart att det inte finns svar på det, det är så olika för olika personer. Inte sitta på huk, inte sitta på knä med rumpan på underbenen, inte dra knät så högt att det är mot bröstet. Stor försiktighet vid inåtrotation särskilt.

Jag tänker att för många äldre är det kanske inte något problem eftersom man blir stelare och stelare, men för mig som fortfarande är ganska rörlig känns det jobbigt att höften kan luxera om jag har otur. Jag har ju lite svårt med begränsningar…

Ryggskott från helvetet

Senare på måndagen så inser jag att sträckningen är ett ryggskott!!! Så trist. Det sitter på höger sida i ländryggen, alltså på motsatta sidan mot där jag är opererad. Har nu varit i princip sängliggande hela veckan…. Inte kul. Fick plocka fram griptången igen. Vägrar att börja använda kryckorna igen… Jag har inte varit utanför dörren på hela veckan! Ligga går rätt ok och att halvsitta. Sitta funkar inget vidare och att gå och stå funkar bara korta perioder. Smärtan strålar ut i hela ländryggen och även ner över höften och i låret. Ett klickande ljud har tillkommit i den högra (ej opade) höften?.

Vecka 13 – bakslag och hovnigningar

Vilket bakslag, blä. Såväl fysiskt som psykiskt. Efter att ryggskottet släppt på höger sida fick jag rejält ont i vänster sida av ländryggen istället. Nu har jag iaf kommit igång med promenader igen och börjat om lite från början. Kör mitt hemmaträningsprogram med böjningar. Har inte varit på gymmet eller tränat armar etc som jag gjort tidigare, kom av mig rejält. Men får ta nya tag helt enkelt.

Stelt knä

Jag är också fortfarande väldigt stel i knät på den opererade sidan. Måste göra lite böjövningar för knät. Jag är överhuvudtaget väldigt stel vilket säkert är en bidragande orsak till ryggskott och ryggsmärta. Har varit så noga med att inte böja höften över 90 grader och då inte heller böjt knät, utan kört med ”hovnigning” dvs rakt ben bakåt när jag t.ex. tagit upp något från golvet. Istället för att böja på knäna och det sitter lite i ryggmärgen nu..

Vecka 14 – boxningsutbildning

Ryggen är bra igen! och jag hoppar på en 2 heldagars Boxinstruktörsutbildning på gymmet där jag är gruppträningsinstruktör. Tanken är att mest se, lyssna och lära, inte delta så aktivt. Men jag älskar boxning och kan inte hålla mig. Känner att höften håller så länge jag jobbar fokuserat och med bra kroppskontroll och inte hamnar i något extremt läge. Burpees, djupa knäböj och snabba fotövningar går såklart bort. Det är klart att höften är stel men det funkar. Och ja jag böjer över de heliga 90 graderna ibland. Men kontrollerat. Inga sviter efter utbildningen heller mer än att jag har grym träningsvärk lite överallt. Det här var precis vad jag behövde för att få pepp i min rehab igen!

Promenerar igen i ganska raskt tempo vilket känns bra. Det här är sista veckan jag är sjukskriven, nästa vecka har jag semester och sen börjar jag jobba heltid igen.

Vecka 15 – semester på Fuerteventura

Sjukskrivningen är slut och jag tar en veckas Semester. Vi flyger till Playitas på Fuerteventura, som är en av Kanarieöarna. Är du intresserad kan du läsa mer om Playitas i mina tidigare inlägg Playitas DEL 1 och Del 2. Jag laddar så klart för att den nya höften ska pipa i säkerhetskontrollen, men det gör den inte. Varken på Arlanda eller på Fuerteventura. Lite besviken faktiskt 😉 hade ställt in mig på en förklaring om min höftprotes. t.o.m på engelska… ha ha. Jag har bävat lite för flygresan som är ca 6 timmar lång, men vi hade tur och fick ett tomt säte emellan oss så att jag kunde sitta med benen upp, vilket var jätteskönt. Och så hade jag stödstrumpor, som alltid när jag flyger.

Testar att simma

På Playitas har jag gått promenader, tränat lite i gymet och testat att simma i bassängen. Ja, jag har ju solat och badat osv också så klart. Det var bara ett par simtag jag testade men det funkade. Vi pratar bröstsim nu och vatten är ju inte mitt rätta element, jag är ganska dålig på att simma. Eller skitdålig faktiskt ha ha… Men före operationen så kunde jag inte göra benrörelsen för bröstsim alls, upptäckte jag lite chockartat efter att ha hoppat i havet i Turkiet. Det gjorde jätteont och benet var helt stumt. Så framsteg där.

min höftledsoperationJag har rehabat förut

Promenaderna vi gått har väl varit på 4-6 km kanske och det har gått jättebra. Jag vet inte hur långt jag skulle kunna gå, har inte testat. Jag går bra men inte helt perfekt. Det finns en svag haltning och jag jobbar inte fullt ut med det opererade benet än. Jag är helt övertygad om att jag kommer att kunna gå utan att halta. För 8 år sedan var jag med om en ridolycka och bröt underbenet som slog sönder knäleden. Jag har plattor och skruvar i höger knä nu. I 8 veckor satt benet i en ställning och fick inte belastas. Efter det var det belastning till 25%, 50% osv. Benet var jättesmalt och helt omusklat nästan. Jag fick helt enkelt lära mig att gå igen. Hade väldigt dålig balans och var verkligen tvungen att tänka på hur jag gjorde vid varje steg. Det gick INTE automatiskt och det är samma sak nu. Man måste träna aktivt och tänka på sin gång tills den finns där naturligt igen.

Jag är lite stel och benet värker lite på morgonen. Efter frukost, när jag suttit en stund är jag väldigt stel, men så är det inte på kvällen. Kanske ”normala” ålderskrämpor, vad vet jag. Ha ha.  Ärret skyddade jag från solen genom att tejpa över det med kinesiologitejp. Det funkade superbra trots allt badande. Fick sätta om tejpen en gång på en vecka bara. Och inga kliande utslag alls.

Ja just det, jag klipper tånaglarna själv igen. Hade nog kunnat göra det lite tidigare men nu var det dags.

Vecka 16 – the big no no….

Tillbaka på jobbet. Jag har ett jobb som innebär en hel del tid framför datorn, men också en del möten mm runt om i landet. Det första som slår mig är att …..Jag kan gå igen! Låter kanske konstigt men det blir så tydligt när jag är tillbaka på jobbet där jag knappt kunde gå till närmsta lunchställe. Nu promenerar jag i ganska raskt tempo hela lunchen.

Jag går överhuvudtaget en hel del. Hemma i naturreservatet Oset som ligger precis utanför min dörr. På en kvällspromis blir jag en kväll akut kissnödig och springer in i skogen, drar ner byxorna, och… kommer på att det här var ju ett ”big no no”. Inte huksitta så djupt. Jag får till någonslags 90 gradersställning som inte funkar helt optimalt ha ha. Har efter detta fått ett tips av min sjukgymnast. Håll i ett träd så går det bättre!

Vecka 17 – omvänd hybrid och luxationsrisk

Konferenser och längre bilkörning står på schemat. Funkar jättebra både att köra och att stå, och gå i timmar i högklackat. Det enda jag behöver tänka på lite extra är hur jag tar mig i och ur vår låga bil.

På gymmet testar jag att köra ett 30 minuters spinningpass själv. Jag kör på rätt bra och både sitter och står men har styret något högre än jag brukar. Det går hur bra som helst men kondisen är inte i topp och jag är svag i lår och rumpa.

Jag har mailat min läkare och frågat hur stor risken för luxation är för just mig och hur stor protes jag har. Det är det här jag funderar mest över. Får ett ganska generellt svar.

Ocementerat och Marathoncup

Jag har en kula som är 32 millimeter och är ocementerad och en Marathoncup på 47 mm. som är cementerad. Det kallas för omvänd hybrid. I svaret står: Den kula du har är den största standardkula vi använder i Sverige. Större än så brukar man endast ha i specialfall. Risken för luxation är således beträffande kulstorleken liten men det är ju inte bara det som avgör. Man bör alltid vara försiktig med extensiva rörelser när man har en höftprotes och lyssna på de råd som sjukgymnasten ger.

Vecka 18 – jag testar att rida!

Jag är förkyld… och det blir ingen träning. Försöker iaf att gå lite promenader. Det är tufft att komma tillbaka på heltid till ett stressigt jobb efter en så lång sjukskrivning som 3 månader. Det är ett helt annat tempo som gäller. Har du möjlighet så börja gärna på halvtid i kanske 2 veckor innan du går upp till heltid är mitt råd.

I slutet av veckan testar jag att rida! Skrittar i kanske 20 minuter och det är så härligt. Det var lite småbökigt att komma upp på hästen som inte ville stå still, men med hjälp av en pall, en vägg och en god vän, gick det bra. Väl uppe på hästryggen var det bara ren och skär lycka!

Vecka 19 Prag och säkerhetskontrollen på Arlanda

Jag är i Prag med jobbet. Förutom jobb blir det en hel del promenader på kullerstensgator, jag inser att den här resan hade jag knappt kunnat följa med på om jag inte opererat mig. När jag passerar säkerhetskontrollen på Arlanda piper det, och jag blir scannad och kroppsvisiterad. Konstigt… när vi åkte till Playitas pep det inte. Det piper inte heller när jag åker hem igen från Prag. Jag återkommer med ettfullständigt  ”slutresultat” av min höftledsoperation. Det tar ca ett år för höften att läka helt. Är du opererad så är mitt bästa råd till dig att skynda långsamt under det första året.

Kram Lena/Träning 40+

4 Comments

  1. Ska byta höft på onsdag i nästa brcka-läser med glädje din berättelse. Hoppas min rehab går lika bra! 🙂

    • admin Reply

      Åh, stort lycka till! Det kommer säkert att bli jättebra.

  2. Hej och tack för din historia. Jag ska operera höft nr 2 imorgon i Katrineholm. Tycker det känns ok men läskigt, då jag vet vad som väntar. Men ska bli skönt att komma igång igen efter lång sjukskrivning, gjorde den första i mars i år och inte jobbat mellan. Jag har gjort en cam pincer operation på båda höfterna genom artroskopi 2016 och det förstörde bägge två. Har varit mycket strul med det men nu hoppas jag att allt blir bra. Ha en bra dag. Hälsningar Kerstin

    • admin Reply

      Varmt lycka till med operationen. Håller tummarna att allt blir bra. Jag har tyvärr hört flera som fått dåliga resultat av CAM/pincer operation. Det diskuterades för mig också men var inte aktuellt eftersom jag dessutom hade så grav artros att protes var enda alternativet. Ta hand om dig hälsar Lena

Write A Comment

Close